Hydrofeminism i klimatkrisens kölvatten

Samtal med Elena Lundqvist Ortìz från Laboratory for Aesthetics and Ecology
28 april kl 16–17

Med anledning av Marika Troilis utställning Vattennära Rekreation:s sista dag har vi bjudit in Elena Lundqvist Ortíz, curator och forskare baserad i Helsingör, till ett samtal om hydrofeminism. Lundqvist Ortìz intresserar sig, utifrån ett hydrofeministiskt perspektiv, för hu den globala klimatkrisens och den transatlantiska slavhandelns kölvatten ständigt påverkar vilka liv som räknas och har betydelse.

Samtalet är en utforskning av vatten både som material och som metafor. Ortiz undersöker på vilka sätt sjöar, hav och andra vattenkroppar är oceaniska arkiv som bär på historier om förflutna, pågående och framtida sätt att vara, omhänderta, sörja och pånyttskapa tillsammans.

Genom att åberopa Astrida Neimanis konstaterande att ”vi är alla kroppar av vatten” och genom att utgå från Karen Barads begrepp ’intra-aktion’, visar hon å ena sidan på hur ekologisk ödeläggelse, kolonialism och slaveri inte är separata enheter utan tätt sammanbundna i den antropocena tidsåldern. Å andra sidan framhäver hon vikten av att de-kolonisera och rubba berättelsen om människan som den mest överlägsna varelsen. Är vi alla kroppar av vatten betyder det att vi har ett gemensamt ansvar och medverkan i och på världen.

Elena Lundqvist Ortìz ligger bakom projektet Hydra, en vatten-polyp till Laboratoriet för estetik och ekologi [Laboratory for Aesthetics and Ecology] och ett kuratoriskt forskningsprojekt om vatten-världande, trans-kroppslighet och oceaniskt helande.

Världens vatten rinner genom svåra utmaningar. Då de allt högre temperaturerna smälter Arktis isar, haven försuras och planetariska strömmar destabiliseras, blir vi medvetna om precis på vilket intrikat sätt vi intra-agerar med vattenvärlden; vare sig den möter oss som stormar, översvämningar eller torka. Samtidigt pågår ständigt ett förorenande av vattnet i form av oljespill, kemiska gifter, tungmetaller, radioaktivt avfall och plast. Alla kroppar, inklusive våra mänskliga, är beroende av detta vatten. Vi har alla vatten strömmande igenom oss, inte olikt någon annan reservoir, flod eller sjö. Gränsen mellan mänskliga och mer-än-mänskliga kroppar upplöses när vi följer vattnets strömmar.

Hydra har ankrat i Snekkersten, vid Öresunds kust, och färdas varhelst dit vattnet flödar.

Laboratoriet för estetik och ekologi [Laboratory for Aesthetics and Ecology] är en multidisciplinär plattform för värdsligt tillblivande. Inbegripna i frågor om globalt trans-artligt [multispecies] lidande och miljöns nödläge arbetar laboratoriet med experimentella utställningsformat och kunskapsproduktion kring de invecklade förbindelserna mellan det mänskliga och det icke-mänskliga, konsten och vetenskapen, guidade av feministiska och posthumanistiska strategier (konstnärlig, teoretiska, vetenskapliga eller alla dessa samtidigt).

Laboratoriet för estetik och ekologi [Laboratory for Aesthetics and Ecology] bildades år 2014 av Dea Antonsen och Ida Bencke. Laboratoriet har sedan dess växt till att också bestå av Elena Lundqvist Ortíz, Andrea Fjordside Pontoppidan and Miriam Wistreich.