Emile Gilioli

Émile Gilioli, Klocktornet

Émile Gilioli (fransk, 1911-1977) studerade vid l’Ecole des Beaux-Arts i Paris. Under studietiden var Gilioli starkt influerad av arkaisk grekisk och fornegyptisk skulptur och av kubismen. Efter militärtjänsten efter andra världskriget återvände han till Paris och anslöt sig till en grupp konstnärer som arbetade med en abstrakt konst av enkla geometriska former. I Sverige syntes han första gången 1958 i en grupputställning tillsammans med Pablo Picasso och Henri Laurens på Svensk-Franska Galleriet i Stockholm. Gilioli använde ofta färgrika, dyrbara material som förgylld brons, Carrara marmor och onyx. Dessa material var särskilt lämpade för att ge de abstrakta volymernas putsade ytor ett livligt uttryck under skiftande ljus.

Klocktornet (brons 1958, inköpt 1959) som beställdes åt Marabou är trots sin titel en helt abstrakt skulptur. Det stora putsade bronsblocket är uppbrutet av geometriska, skarpa vinklar som skapar ett visuellt spel. Betraktaren lockas att gå runt hela skulpturen för att följa skiftningar och brott i dess släta yta. En yta som dessutom under dagen kontinuerligt förändras av ljusets infallsvinkel och styrka.