Henri Laurens

Henri Laurens, Undinerna

Henri Laurens (fransk, 1885-1954) utbildade sig till stenhuggare i Paris 1899-1906. Vännen och konstnären Georges Braque introducerade Laurens till kubismen 1911 och han sögs med i denna konstriktning som kom att dominerade 1910-talets Paris. Gradvis bytte Laurens ut kubismen mot ett eget formspråk som präglades av mogna, fylliga, rytmiskt renderade former med motiv hämtade från havets och mytologins värld. Första gången den svenska publiken fick tillfälle att stifta bekantskap med Laurens var i en inflytelserik grupputställning med Georges Braque och Pablo Picasso som turnerade till Oslo, Köpenhamn och Stockholm 1938. Havet var en stor källa till inspiration för Laurens, kanske just för att det dröjde ända till han var 47 år gammal innan han fick se det. Genom sin konst utforskade han ett imaginärt hav och rörelserna hos dess varelser. En återkommande figur är en kvinnlig gestalt som ligger på ena sidan med armar och ben flytande uppåt som en växt vars blad sträcker sig mot vattenytan.

Undinerna (bly 1934, inköpt 1951) är mytologiska, kvinnliga personifikationer av vågor. Figurerna vilar utsträckta bredvid varandra, uppburna av de mjukt rundade vågtopparna vid den lilla näckrosdammen. Tillsammans ser de ut att skapa vågorna genom sina gungande rörelser.