Release av OEI # 73–74 2016

Release av OEI # 73–74 2016: Grön våglängd; parker, trädgårdar, växter (656 sidor, red. Jonas (J) Magnusson)
Plats: Marabouparken konsthall, Sundbyberg
Tid: lördagen den 26 november 13.00–17.00

Presentationer, kortföreläsningar, framföranden, filmer och samtal av och med: Axel Andersson, Helena Eriksson, Maria Flinck, Cecilia Grönberg, Peter Jackson, Johan Jönson, Sara Kaaman, Katarina Lundgren, Jonas (J) Magnusson, Catharina Nolin, Johan Redin, Marja-leena Sillanpää, Gustav Sjöberg och Daniel A Swarthnas.

Program

13.00–14.45:
Jonas (J) Magnusson om OEI # 73–74 2016: Grön våglängd; parker, trädgårdar, växter
Sara Kaaman om det trädgårdstypografiska arbetet i OEI # 73–74: Grön våglängd…
Katarina Lundgren om Sporttoppen i Högdalen
Johan Redin om det monumenterade berget i Västerås och Sam Lidmans stenpolitik
Helena Eriksson läser ”Parkens text meningens färd” och ”Det var födelsedag”
Maria Flinck om att rekonstruera det föränderliga
Catharina Nolin om Sylvia Gibson och folkhemmets landskapsarkitektur efter andra världskriget

Paus: 14.45 – 15.15

15.15 – 17.00:
Cecilia Grönberg om bläckfiskens trädgård
Johan Jönson läser ur ”Den. Vår Viggeanska trädgård. Det”
Axel Andersson om den immanenta trädgården (utkast till farmakologins historia)
Gustav Sjöberg om poesi som naturfilologi
Peter Jackson om Erasmus Darwin och den botaniska poetikens optik
Marja-leena Sillanpää läser ur ”Träd som håller himlen uppe, människor som blir träd, träd som blir människor och träd som välsignar våra stamträd. Eller Vid några tillfällen tar jag mig ut ur den inre trädgården för en annan resa”
Daniel A Swarthnas: om och ur Rose Lowders ekologiskt orienterade trädgårdsfilmer
Dessutom: vegetala filmer


”Trädgården utgör på en gång världens allra minsta beståndsdel och världen i sin helhet. Trädgården har sedan antikens början varit ett slags lycklig och universaliserande heterotopi” (Michel Foucault).

”Det är [1700-talsträdgården] Désert de Retz ’levande minne’, det vill säga det sätt på vilket var och en förser lagret med nytt bränsle, som utgör dess suggestionskraft. Det borde vara på samma sätt med andra historiska trädgårdar. Ursprungligen var de trädgårdar för kunskap och nöje, där samhällenas begär manifesterades lika mycket som kungarnas makt; idag borde de vara lika oroande för oss och utöva samma förförelsekraft som en meteorit som fallit ner från himlen” (Gilles A. Tiberghien).

”Förslaget om den vegetala hypotesens fruktbarhet består inte så mycket i att visa att växter kan vara motiv för inspiration till konstverk som i att vittna om att de är frön som gör det möjligt att uppfatta krafter vilka tidigare inte kunnat förnimmas. Krafter för att känna, krafter för att tänka, krafter för att sätta samman nya världar, eller snarare andra sätt att skapa världar” (Thierry Marin).