Upphovsmannen är en kvinna
Alma Haag, Ellen Dahlberg och Ragnhild Haarstad

28 januari – 23 april 2017

Ett fåtal kvinnor i Sverige under 1900-talet, spridda på olika tidningsredaktioner, trotsade samhällets föreställningar och visade att det var möjligt att inta en framstående plats inom presskåren. Deras bilder fångade med yttersta närvaro och gehör sin samtids viktiga ögonblick, personer och händelser och de fick stor spridning i tidningarnas upplagor. Utställningen Upphovsmannen är en kvinna presenterar tre av dessa fotografer: Alma Haag, Ellen Dahlberg och Ragnhild Haarstad. Gemensamt spänner de över nästan hundra år av pressfotografi.

Dokumentärfilmen ”Upphovsmannen var en kvinna” visas nu på SVT Play.

Alma Haag (1882–1979) är en av Sveriges allra första pressfotografer och med stor sannolikhet den första kvinnan i yrkeskåren under tidigt 1900-tal. Hon skickades ut att fotografera en mängd viktiga nyhetshändelser och personer, statsbesök, kungabesök, sportevenemang, Stockholms stadsmiljöer, politiker, berömda skådespelare med flera, men erhöll aldrig fotocredit i tidningen. Efter en tid som reprofotograf var hon med att bygga upp och driva Dagens Nyheters klichéanstalt i början av 1900-talet. Under sina dryga trettiofem år på DN ser hon klichéanstalten växa från en handfull anställda upp till femtiotalet. Hon är verksam under två världskrig på en av Sveriges snabbast växande dagstidningar.

Ellen Dahlberg (f. 1921) beslutar sig under 1930-talet för att bli fotograf trots att hon får höra att det inte skulle vara möjligt för en kvinna. I Stockholm får hon en lärlingsplats hos den välkända fotografen Anna Riwkin som då främst ägnade sig åt porträtt- och dansfotografi. Det visar sig dock snart att Ellen Dahlbergs fotografiska intresseområde är samhällsreportaget och under 1940-talet förser hon SE, Folket i Bild, Tidningen Vi, SSU:s tidning Frihet och många andra fack- och veckotidningar med berättande bildreportage från både Sverige och omvärlden.

Efterkrigstidens bildserier visar ursprunget till några av våra vanligaste råvaror från Latinamerika och mycket av det som Europa behövde för att återhämta sig efter kriget. Men även reportagen från Sverigeresorna visar den mindre bemedlade, kroppsarbetande människan, en ganska hård tillvaro av fysiskt arbete och fattigdom, dock alltid återgivna med drag av försoning, hopp och tro på att förändring är möjlig. Även flera utländska tidningar såsom National Geographic har publicerat Ellen Dahlbergs bilder.

Ragnhild Haarstad (f. 1935) gick tidigt som lärling hos hovfotografen Edvard Welinder och som elev hos Christer Strömholm. I utställningen visas för första gången ett urval av Ragnhild Haarstads gatubilder från 1950-talet. När några av dessa får pris i en fototävling blir det biljetten till en halvtidsanställning som fotograf på Svenska Dagbladet. Detta trots ett starkt motstånd mot att ha en kvinna bland kollegorna på redaktionen.

Under fyra decennier är Ragnhild Haarstad sedan kvar på Svenska Dagbladet, de sista tio åren som bildredaktör. Mångfalden av uppdrag är stor och många samtids historiska ögonblick och betydande politiker, artister och internationella celebriteter fångas genom Ragnhild Haarstads kamera. Trots mängden uppdrag har Ragnhild Haarstad ofta lyckats hitta något överraskande hos redan välkända personer samtidigt som hon även har förmågan att framhäva det unika hos den vanliga människan. Inte sällan finns det en spänning mellan det givna och det motsägelsefulla i Ragnhild Haarstads bilder som får betraktaren att stanna upp och reflektera. 1971 får Ragnhild Haarstad utmärkelsen Årets fotograf. Hon är än idag den enda kvinna som fått priset.