Det mystiska mervärdet – om konstens roll i stadsförnyelsen

Plats: ABF-huset Sveavägen 41, Sandlersalen, vån 1
Tid: Den 4 februari kl 18:30-20:30
I samarbete med ABF

Medverkande:
Berit Svedberg, kulturdirektör, Stockholm stad
Elisabeth Lilja, sociolog, Stockholms Universitet
Lars Mikael Raattamaa, arkitekt och poet

Moderator:
David Karlsson, idéhistoriker och kulturskribent, verksam vid Nätverkstan i Göteborg samt författare till boken ”En kulturutredning: pengar, konst och politik” (Glänta 2010).

På olika sätt kopplas konstnärer och konsthallar till stadsutvecklingsprocesser initierade av politiker och näringsliv. I stora stadsförnyelseprojekt som Järvalyftet och Söderortsvisionen, vars främsta syften är att göra förortsområden till tillväxtmotorer och platser dit fler vill flytta, ingår satsningar på konst och kultur. I skapandet av en ”levande stadsdel” nämns kulturverksamheter och konstnärer som viktiga aktörer och de bjuds på olika sätt in att delta i satsningen. Telefonplan, Hökarängen och Kista Science Center är exempel på några av de platser där konsten blivit en del varumärkesbyggandet.

Samtidigt med denna utveckling ökar kravet från politiskt håll att offentligt stöttade kulturinstitutioner ska hitta nya finansieringsmöjligheter genom att bl a erbjuda tjänster och ingå samarbeten med näringslivet. De myndigheter och instanser som fördelar offentliga kulturstöd gör tydligt att de premierar projekt och institutioner som lyckas hitta nya privata finansieringskällor. Dessa privata finansiärer är inte sällan fastighetsägare, bostadsbolag och förvaltningsföretag som i syfte att öka attraktiviteten och värdet på sin egendom subventionerar hyror till konstnärer, sponsrar konstprojekt eller beställer offentliga verk till området.

Många konstnärer och konsthallar engagerar sig i närområdet där de verkar i och tar en aktiv roll i den lokala samhällsutvecklingen. Satsningarna innebär ofta att det öppnas upp för möjligheter att påverka utvecklingen och att det tillgängliggörs nya offentliga medel. Samtidigt uppstår det problem när tillväxtintressen ställs mot konstnärliga värden. Det är därför relevant att diskutera konstens roll i dessa stadsförnyelsesatsningar. Vilket värde tilldelas konsten? Vilka förväntningar ställs på konsthallar och konstnärer? Och vad är det för konst och arbetssätt som premieras av den här utvecklingen? Kan konsten och konstnärerna bidra till gentrifiering av staden?

Genom utfrågningen vill vi undersöka kopplingarna mellan konsten, finansieringen och samhällsplaneringen och diskutera vad de får för konsekvenser. Det här är den sista av tre utfrågningar arrangerade av Botkyrka konsthall, Konsthall C, Marabouparken, Mossutställningar och Tensta konsthall för att belysa och diskutera rådande kulturpolitik och konstinstitutioners och konstnärers möjligheter till finansiering. Samtliga arrangörer är berörda av frågor kring stadsdelsförnyelse genom att antingen vara samarbetspart i en satsning eller samarbeta med fastighetsägare.