Bo Melin, Andreas Nilsson & Fredrik Söderberg
Marabouparken, Sundbybergs dolda skulpturpark, erbjöd den perfekta platsen för konstnärerna att iscensätta ett förtrollat mikrokosmos bebott av en jätte. Med storskaliga skulpturer och teckningar undersöker konstnärerna, med viss humor parkens topografi, skala och inte minst dess övernaturliga fenomen.
Med utgångspunkt i den naturromantik som döljs under ytan i Marabouparkens konstruerade skönhet och en gemensam föreställningsvärld, där populärkultur och konst präglas av ett omfamnande av det övernaturliga, föreslog de tre konstnärerna Bo Melin, Andreas Nilsson och Fredrik Söderberg en utställning som länge gick under namnet Wickerman. Den engelska kultfilmen från 1972 med samma namn kombinerar skotsk natur med magi och monumentalskulptur på ett sätt som trots, eller tack vare, en lätt anstrykning av kalkonfilm utövat en stark dragningskraft på konstnärerna.
Andreas Nilssons och Bo Melins (www.bomelin.net) intresse för folklig höskulptur och peruanska jätteteckningar från Nazca fälten och Fredrik Söderbergs utforskande av esoteriska bildvärldar (se http://soder.forta.nu) ska inte ses som uttryck för eskapism. Tvärtom innebär utforskandet av dessa teman ett sätt att närma sig verkligheten via alternativa världar.
