Skandinaviens små och medelstora konsthallar genererar mängder med kunskap, lokalt och internationellt. Med minimala resurser och maximalt engagemang investerar de i experimentella projekt som senare dyker upp i större och prestigefulla sammanhang. Dessutom fungerar de samhällsbyggande. För detta belönas konsthallarna tyvärr snålt. Det är några av slutsatserna i en nypublicerad rapport om situationen i Sverige, Danmark och Norge.
Initiativtagare till rapporten är ett nystartat nordiskt nätverk för små och medelstora konsthallar där de drivande varit Tensta konsthall och Marabouparken i Stockholm, Fotografisk Center och Nikolaj Konsthall i Köpenhamn samt Oslo Kunstforening. Rapporten bygger på enkäter och intervjuer med ett trettiotal institutioner i de tre länderna. Den är skriven av Nina Möntmann, kritiker och professor i konstteori och Jonatan Habib Engqvist, curator och skribent. Rapportens slutsatser kan sammanfattas i sju punkter. De små och mellanstora konsthallarna:
1. Följer konsten och konstnärernas praktiker på ett experimentellt sätt som är möjligt tack vare att de är flexiblare och mer snabbfotade än större museer och institutioner
2. Oftare initierar projekt som involverar den lokalboende allmänheten, snarare än att skapa färdiga utställningar för en publik, så som de större museerna
3. Är inbäddade i sammanhang utanför storstadskärnorna och därför opererar på lokal nivå med det befintliga civilsamhället
4. Tar större risker i att stödja experiment tidigt i konstnärens yrkesbana något som sällan inkluderas i omnämnanden i senare kataloger, när konstnären uppnått status i konstvärlden
5. Påverkas av tendenser till kvantifiering, dvs resultatet av så kallad New Public Management som tar sikte på kvantifiering (t ex publikens storlek, utifrån på förhand uppställda och villkorade mål) tar mycket energi, men osynliggör effektivt de viktiga värden som konsthallar genererar i form av forskning, samhällsfunktioner och internationellt nätverkande
6. Skapar, genom nydanande metoder, system som fungerar helt utanför konstens i övrigt alltmer kommersiella ramar, vilket på sikt även kan bidra till samhällsutvecklande idéer
7. Är beroende av bräckliga finansieringsmodeller som ger kortsiktigt handlingsutrymme
– Syftet är att samla ihop erfarenheter från samma typ av verksamheter i grannländerna. Det finns uppenbarligen ett behov att stärka och skydda den här typen av institutioner från växande byråkrati. Det vore till exempel bättre om politiker och tjänstemän, som kanske vill väl, sätter sig in i hur vi arbetar. Konst befinner sig i ständig förändring och vi är utmärkta som inkubatorer för det framtida kulturarvet. Med sådana här sammanställningar förtydligas både konsthallarnas unika tillgångar och behoven som utgör grundbulten för vår existens och funktion i det kulturella ekosystemet, säger Maria Lind, en av de svenska initiativtagarna till rapporten.
Agencies of Art – A report on the situation of small and medium-sized art centers in Denmark, Norway and Sweden (OK BOOK, Oslo 2018) av Jonatan Habib Engqvist och Nina Möntmann.
Det nordiska nätverket av konsthallar utgörs av: Foreningen af kunsthaller i Danmark, Klister i Sverige samt Kunsthallene i Norge.
Ett utkast av rapporten lades fram och diskuterades i samband med symposiet Konstens värden som arrangerades av nätverket i Oslo 9-11 mars 2018. Nedanstående institutioner har medverkat i rapporten:
Klister (Sverige): Marabouparken konsthall, Sundbyberg; Tensta konsthall; Bildmuseet i Umeå; Göteborgs konsthall; Gävle Konstcentrum; Röda Sten konsthall, Göteborg; Skövde kulturhus (konsthall och konstmuseum); Konsthallen Bohusläns museum, Uddevalla; Museum Anna Nordlander, Skellefteå; Botkyrka konsthall, Tumba/Fittja; Kalmar konstmuseum; Luleå konsthall; Borås konstmuseum; Lunds konsthall; Konsthall C, Farsta; Konsthallen i Haninge kulturhus; Alingsås kulturhus/konsthall; Signal – center för samtidskonst, Malmö; Örebro konsthall; Index, Stockholm; Varberg konsthall, Havremagasinet, Boden; Fullersta gård, Huddinge; Kulturcentrum Sandviken; Grafikens hus, Södertälje; BAC, Visby.
Kunsthallene i Norge: Kristiansand Kunsthall; Kunsthall Stavanger; Oslo Kunstforening; Tromsø Kunstforening; Kunsthall Grenland, Porsgrunn; Kunsthall Oslo; Fotogalleriet, Oslo; Trafo Kunsthall, Asker; Bomuldsfabriken, Arendal; Stiftelsen 3,14, Bergen; Kunsthall Trondheim.
Foreningen af Kunsthaller i Danmark: Brandts 13, Odense; Den Frie Udstillingsbygning, Köpenhamn; Fotografisk Center, Köpenhamn; Galleri Image, Aarhus; gl Holtegaard, Holte; GL STRAND, Köpenhamn; KunstCentret Silkeborg Bad; Kunsthal Charlottenborg, Köpenhamn; Kunsthal Nord, Aalborg; Kunsthal Aarhus; Kunsthal 44 Møen, Askeby; Nikolaj Kunsthal, Köpenhamn; Overgaden. Institut for Samtidskunst, Köpenhamn; Rønnebæksholm, Næstved; Sophienholm, Lyngby; Viborg Kunsthal
OSA till releasen samt beställ din rapport genom att maila adress till paulina@tenstakonsthall.se.
Rapportsläppet är ett samarbete mellan Marabouparken och Tensta konsthall.