Okänt/känt, osynligt/synligt

Seminarium med Sanja Horvatinčić, Behzad Khosravi Noori och Jovana Nedeljković
Onsdag 17 oktober 2018 kl 18–20

Detta seminarium om det o/kända och det o/synliga är en undersökning av den Alliansfria rörelsens historia och Jugoslaviens roll i att etablera rörelsen under 60-talet, inom ramen för kalla kriget. Seminariet synar ”den stora berättelsen” utifrån mikrohistoriska narrativ för att på så sätt utforska skärningspunkten mellan mikro- och makrohistoria.

Vilka tänkbara alternativa framtider finns för det förflutna? Vilka metoder kan vi använda oss av för att utforska eller till och med ifrågasätta historien och på så sätt destabilisera dess givna berättelse? Bilden av det förgångna behöver kanske återuppfinnas för att erbjuda möjligheten att tänka kring samhällsomvandlingar, emancipation och solidaritet.

Seminariet vill understryka kopplingen mellan det lokala och det globala i konstproduktionen, så väl som i idén om nationalstaten genom att titta på material ur det Jugoslaviska museets arkiv och Jugoslaviska monument från tiden efter Andra världskriget.

Seminariet, och även utställningen Professor Balthazar och monumentet över den osynliga medborgaren, är del av Behzad Khosravi Nooris doktorsavhandling med arbetstiteln Four or five Ir/relevant stories, art in hyperpolitics vid Konstfack/KTH.

Seminariet hålls på engelska

Sanja Horvatinčić
Memories of Collective Struggle, Monuments for Social Use

På 1980-talet beräknades det att det fanns över 30000 monument av olika slag och storlek, dedikerade till Folkets befrielsekamp, revolutionen och arbetarrörelsen, utspridda runtom i hela den forna Socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Det förbises ofta att de innovativa sätten monumenten formgavs på och tänktes kring var starkt sammankopplat med behovet av att aktivt sköta om verkliga platser och objekt och av att engagera lokalbefolkningen. Detta inkluderade utformandet av nya strategier för att förmedla specifika erfarenheter av antifascism och klasskamp och för att gestalta nya modeller för samhällsorganisering som utvecklas i Partisanernas frigjorda territorier (så som sjukhus och flyktingläger).

Målet med denna föreläsning är att ge en överblick över de många minnes-former och praktiker som existerade i det forna Jugoslavien, så väl som att diskutera relationen mellan dessa skulpturala, arkitektoniska strukturer och samtida självorganiserade socialistiska samhällen och individuella minnen.

Sanja Horvatinčić är forskarassistent vid institutet för konsthistoria, Zagreb. Hon tog sin doktorsexamen 2017 vid Zadars universitet med avhandlingen “Memorials from Socialist Era in Croatia – Typology Model”. Hon ägnar sig åt omfattande forskning av minnesmärken och arkitektur i Kroatien, med fokus på förhållandet till kulturproduktion och minnespolitik i det socialistiska Jugoslavien. Hon har författat en rad vetenskapliga artiklar och bokkapitel och är medlem i den rådgivande gruppen och författare i katalogen till utställningsprojektet “Toward a Concrete Utopia: Architecture in Yugoslavia, 1948–1980” (MoMA, 2018).

Jovana Nedeljković
Reclaiming the Non-Alignment

Det Jugoslaviska museet i Belgrad förvaltar i sin samling otaliga gåvor Josip Broz Tito, livslång president för Jugoslavien, mottog under sin tid vi makten. Överväger man Jugoslaviens avgörande roll i den Alliansfria rörelsen, så väl som faktumet att utrikespolitik var av starkt intresse för Tito själv, vittnar många av gåvorna om den viktiga globala position Jugoslavien hade under kalla kriget.

Genom att lotsa oss fram genom denna omfattande samling och fokusera på utvalda delar av museets utställningar kommer presentationen att understryka några avgörande händelser och begrepp för den Alliansfria rörelsen, i en jugoslavisk såväl som global kontext. På samma gång kommer den försöka föreslå kuratoriska strategier för att presentera detta fenomen, som anses som en väsentlig del av det jugoslaviska arvet, i en framtida permanent utställning. Slutligen kommer presentationen att framhäva olika sätt på vilka den nuvarande serbiska regering försöker distribuera detta arvs politiska och diplomatiska kapital.

Jovana Nedeljković är historiker och kurator baserad i Belgrad. Hon har studerat vid historiska institutionen vid filosofiska fakulteten i Belgrad och har en masterexamen i Curating Art från Stockholms universitet. Sedan 2012 arbetar hon med att digitalisera och tolka det Jugoslaviska museets fotoarkiv, där hon också har bidragit till flera utställningar och internationella projekt. För närvarande arbetar hon även med museets permanenta utställning och fokuserar på ämnen som anti-fascism och alliansfrihet.