Tre fotografer. Tre tendenser

Lotta Antonsson
Yngve Baum
Stina Brockman

Utställningen Tre fotografer. Tre tendenser belyser de centrala rörelserna i svensk fotografi under fem decennier genom att följa Yngve Baum (f. 1945), Stina Brockman (f. 1951) och Lotta Antonsson (f. 1963) från deras genombrott fram till i dag. De tillhör olika generationer och har, i likhet med varje annan fotograf, formats av de strömningar som präglat tiden. En viktig utgångspunkt för utställningen är dock att denna påverkan också sker i den andra riktningen. Tre fotografer. Tre tendenser är en historieskrivande utställning som rymmer flera samtidiga och kommenterande perspektiv. Det är dels en presentation av tre individuella konstnärskap, dels en gestaltning av hur de dokumentära, konstnärliga och postmoderna inriktningarna utvecklats över tid.

Fotografiet som medium har genomgått en stor förändring under de årtionden som utställningen täcker. På 1960-talet var det främst ett dokumentärt medium, där fotografins uppgift var att göra vardagen synlig och bilden uppfattades som ett vapen i kampen mot förtryck och orättvisor. Yngve Baums tidiga reportageböcker som Människor vid hav: Lofoten (1966), Kiki: En liten man (1967), Ujamaa: Människor i Tanzania (1970) och Skeppsvarv(1974) var del av denna rörelse. Under 1980-talet började fotografiet uppnå en mer autonom och konstnärlig position. Upphovspersonen lyftes fram och de estetiska och hantverksmässiga aspekterna uppvärderades. I utställningen representeras denna tendens av Stina Brockman som utmärkte sig för att vara tidig med att använda storformatskamera och äldre tekniker med precision och noggrannhet, t ex i portätt som Sven, Aino och Mette (1981) eller i serien Kroppar från mitten av 80-talet. Runt 1990 gjorde det postmoderna perspektivet sig gällande inom fotografin; fältet vidgades och den samtida konstscenen blev fotografins nya kontext. Etablerade modernistiska föreställningar om mediets egenart och subjektets roll utmanades, och man ifrågasatte även tanken om fotografin som ett universellt språk och ett fönster genom vilken världen betraktas och beskrivs. Istället betonades fotografins roll i konstruktionen av till exempel genus, kön och identitet av konstnärer som Lotta Antonsson. Hennes omdebatterade examensarbete från Konstfack Take it as a Man diskuterades flitigt av tidens mest tongivande kritiker.