Invigning – Baltasar Lobo

Baltasar Lobo (1910–1993) var en stor spansk skulptör.

Lobo deltog under det spanska inbördeskriget 1936–39 i försvaret av republiken och den lagligt valda regeringen i Madrid, och gick därefter i landsflykt och flyttade 1939 till Paris. I Paris delade Lobo ateljé med Henri Laurens, Laurens finns representerad i Marabouparken med skulpturen Undinerna. Lobo lärde även känna Picasso och Joan Miro i Paris och inspirerades av deras reducerade och basala formspråk. Man kan även finna influenser av Constantin Brancusi och Hans Arp i Lobos arbeten (verk av Arp har tidigare funnits i Marabouparken). Lobo kom att ställa ut tillsammans med bl a Fernand Léger, Matisse och Picasso.

I Paris blev Lobo vän med den svenske skulptören Liss Eriksson och dennes hustru, målaren Britta Reich Eriksson. Detta ledde till att Lobo 1948 deltog i en samlingsutställning i Stockholm och Oslo som de norska och svenska Spanienkommittéerna ordnade för spanska konstnärer i exil. I samband med utställningen lärde Lobo känna familjen Ingrid och Conny Andersson i Björkhagen. Conny Andersson hade deltagit som frivillig i de internationella brigaderna under spanska inbördeskriget. På Galerie Blanche i Stockholm hade Lobo tre år senare, 1951, sin första soloutställning i Sverige. 1977 närvarade Lobo vid invigningen av La Mano, Liss Erikssons skulptur till minne av de Spanienfrivilliga, som återfinns på Katarinavägen. I en nyanlagd park mellan Björkhagens tunnelbanestation och Markuskyrkan finns sedan 2016 Lobos skulptur Moderskap, en donation av Liss Eriksson vänförening.

1984 tilldelades Lobo den spanska regeringens nationella pris för plastisk konst. Lobo är begravd i Paris, på kyrkogården Montparnasse. I Zamora, nära Lobos födelseort, finns nu Baltasar Lobo-museet, vars nya museografi i en renässansbyggnad som håller på att restaureras har utformats av Juan Manuel Bonet och arkitekten Juan Pablo Rodríguez Frade.