Bror Hjort

Bror Hjorth, Margit

Bror Hjorth (svensk, 1894–1968) är en av de främsta företrädarna av en strömning som gick under många namn; naivism, primitivism, eller vitalism. Själv föredrog Hjorth att kalla sig primitivist. Han är kanske mest känd för sina bemålade träskulpturer och reliefer men målade och tecknade i lika hög grad. Konstnären var under hela sitt liv hängiven den jordnära och livsbejakande folkkonsten och folkmusiken som han uppskattade för dess ärlighet. Denna stil skall dock inte förväxlas med konstnärlig naivitet. Bror Hjorth var tvärtom en intellektuell konstnär vars privata bibliotek vittnar om ett djupgående intresse för konstteori och filosofi. Bror Hjorth levde och studerade i Paris 1921–1930. Under 30-talet flyttade Hjorth hem till Sverige. Den svenska kritiken, som i början ansåg Bror Hjorths konst vara alltför ful och klumpig, svängde med tiden och kom istället att prisa just dessa drag för deras ursprunglighet och ohämmade livsglädje. Under 40-talet genomgick Bror Hjorth en tillfällig konstnärlig omorientering som innebar ett avsteg från det folkliga mot en realistisk och harmonisk stil. Det var också då han fick sitt breda genombrott i Sverige. Den tändande gnistan för denna nyorientering tycks ha varit arbetet med den unga modellen Margit mellan 1941-45.

Margit (brons 1946, inköpt 1948) som lugnt och bekvämt tillbakalutad blickar ut över Marabouparken är från konstnärens naturalistiska period. I skulpturen finns dock något av primitivisten Hjorth kvar i modellens grovt framhuggna hår.